En gång i veckan tar jag loppisdag när jag besöker så många loppis som möjligt. I förra veckan var det en fin dag. Jag såg många vackra saker, till och med stickgarn, och jag köpte ingenting alls. Just före stängningsdags hittade jag flera plastkassar med garn. Det är spännande – finns det någonting fint där. Och det fanns det. I den ena kassen fanns det sju nystan Rowan Biggy Print. Resten var också bra, och skulle passa till filtar, men sådant köper jag inte längre.
Det är Rowan Chunky Print som är min favorit och jag köpte tillräckligt på rea till stor filt. Den skall jag börja sticka snart. Jag tyckte att det skulle passa bra att öva med Biggy Print för jag har inte tidigare stickat med sådant grovt garn. Så jag tänkte jag köper, om det är väldigt billigt och räknade ut hur mycket jag ville ge. Jag väntade tills biträdet hade slutat dammsuga och frågade priset. Det fanns faktiskt prislapp som jag inte hade märkt. Det var litet högre än mitt pris. Jag tänkte efter en stund och sade tyvärr – jag hade bestämt köpa till mitt pris. Då får du det för det, sade han. Då kunde jag inte ändra mig.
Jag har inte ångrat inköpet, men jag tycker att det är hemskt att gå emot alla mina löften. Jag har märkt det tidigare, att jag inte kan säga nej länge, till slut ger jag mig, och ibland köper jag någonting mindre bra. Nu fick jag åtta nystan Biggy Print (när jag kom hem räknade jag att det fanns åtta, ett mer än jag trodde) för mindre än ett nystan kostar på garnaffär. Först tänkte jag sticka liten filt, men nu tror jag det blir liten kofta. Jag har sett på mönster, och 800 gr skulle räcka.
Det är Rowan Chunky Print som är min favorit och jag köpte tillräckligt på rea till stor filt. Den skall jag börja sticka snart. Jag tyckte att det skulle passa bra att öva med Biggy Print för jag har inte tidigare stickat med sådant grovt garn. Så jag tänkte jag köper, om det är väldigt billigt och räknade ut hur mycket jag ville ge. Jag väntade tills biträdet hade slutat dammsuga och frågade priset. Det fanns faktiskt prislapp som jag inte hade märkt. Det var litet högre än mitt pris. Jag tänkte efter en stund och sade tyvärr – jag hade bestämt köpa till mitt pris. Då får du det för det, sade han. Då kunde jag inte ändra mig.
Jag har inte ångrat inköpet, men jag tycker att det är hemskt att gå emot alla mina löften. Jag har märkt det tidigare, att jag inte kan säga nej länge, till slut ger jag mig, och ibland köper jag någonting mindre bra. Nu fick jag åtta nystan Biggy Print (när jag kom hem räknade jag att det fanns åtta, ett mer än jag trodde) för mindre än ett nystan kostar på garnaffär. Först tänkte jag sticka liten filt, men nu tror jag det blir liten kofta. Jag har sett på mönster, och 800 gr skulle räcka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar