Det blev bättre den här månaden. Jag köpte bara en enda tröja, till virkade filten #2, och det här borde bli den sista, för jag tror att jag har tillräckligt garn till den nu. Om jag bara inte ångrar mig, och tycker att den inte passar. Det tycks hända ofta, och så hamnar den i de stickade filtarna. Och garnförrådet växer.
Jag skyndade på och färdade filten #115 före månadens slut så att bokslutet skulle se bättre ut. Det lyckades. Det här är andra månaden det går nedåt. Jag har blivit van vid tanken att jag inte köper någonting. När jag ser någonting fint säger jag Det får du köpa om fem år om du är duktig och låter bli nu. Jag har också tanken att jag får råd att köpa fint, dvs dyrt garn, till egna tröjor när jag köper.
När jag började blogga i fjol hade jag ingen aning om att jag skulle börja oroa mig om mängden garn i förrådet. Det brukade gå så bra – jag köpte alltefter behov, men så småningom ökade jag på utan att märka. Så efter vägningen i fjol höstas köpte jag en massa (och det syns), så jag skulle ha tillräckligt. Det låter tokigt men i alla filtar går det åt sk bottenfärger, dvs sådana garn, som inte märks, t ex beige, grått, brunt, De använder jag mycket av, och bara litet av färggrannare garn. Det tycks vara de andra som det finns mycket av i förrådet, för de är fina eller roliga att reva upp. Bottenfärgerna tar fort slut, så nu blir det underliga färgkombinationer. Få se. Det blå bruna i filten #116 tyckte jag om. Det är spännande och intressant också, att få slut på garnet. Att sticka med sådant som jag sparat i många år.
Till filtarna behövs ett stort förråd så jag har mycket att välja mellan. Dessutom har jag en stor del garn köpt till andra ändamål, och loppisgarn för fint för filtarna. Jag borde sticka flitigare med det, för det behöver inte ersättas med nytt garn, så förrådet minskar.
Jag skyndade på och färdade filten #115 före månadens slut så att bokslutet skulle se bättre ut. Det lyckades. Det här är andra månaden det går nedåt. Jag har blivit van vid tanken att jag inte köper någonting. När jag ser någonting fint säger jag Det får du köpa om fem år om du är duktig och låter bli nu. Jag har också tanken att jag får råd att köpa fint, dvs dyrt garn, till egna tröjor när jag köper.
När jag började blogga i fjol hade jag ingen aning om att jag skulle börja oroa mig om mängden garn i förrådet. Det brukade gå så bra – jag köpte alltefter behov, men så småningom ökade jag på utan att märka. Så efter vägningen i fjol höstas köpte jag en massa (och det syns), så jag skulle ha tillräckligt. Det låter tokigt men i alla filtar går det åt sk bottenfärger, dvs sådana garn, som inte märks, t ex beige, grått, brunt, De använder jag mycket av, och bara litet av färggrannare garn. Det tycks vara de andra som det finns mycket av i förrådet, för de är fina eller roliga att reva upp. Bottenfärgerna tar fort slut, så nu blir det underliga färgkombinationer. Få se. Det blå bruna i filten #116 tyckte jag om. Det är spännande och intressant också, att få slut på garnet. Att sticka med sådant som jag sparat i många år.
Till filtarna behövs ett stort förråd så jag har mycket att välja mellan. Dessutom har jag en stor del garn köpt till andra ändamål, och loppisgarn för fint för filtarna. Jag borde sticka flitigare med det, för det behöver inte ersättas med nytt garn, så förrådet minskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar