Min nya stickning blir stor provlapp, och, om den lyckas, topp till sommaren. Så många mönster nu för tiden använder stora stickor med, i mitt tycke, alltför lös masktäthet, och jag vill prova hur det går att sticka sådant.
Garnet är Rowan All Seasons Cotton, 60% bomull och 40% akryl. Jag fick fyra nystan i gräddvitt gratis med Rowan prenumerationen och jag köpte två i ljuslila på loppis för något år sedan så jag har sammanlagt 300 gr. Jag använder 4,5 mm stickor och stickar löst för det går bättre än att sticka normalt med större stickor. Det har blivit litet ojämt.
Mönstret hittade jag på själv. Jag tänkte att om jag kastar på ok och stickar uppåt kan jag prova genast om det passar, och fortsätta prova hela tiden. Om det blir fel finns det mindre att reva upp. När toppen passar upptill är det lätt att sticka resten nedåt. Så jag stickade provlapp och räknade ut maskantalet. För mig blir det aldrig detsamma på plagget som på provlappen, men det togs med i räkningen. Jag kastade på (med annat garn för det blir upprevat när jag stickar nedåt) med rundstickor och provade efter 5 cm. Det var alldeles för stort, så jag revade upp och kastade på 20 m mindre. Toppen skall vara åtsittande men nu blev den i snävaste laget. Jag fortsatte i alla fall för det var så löst att det töjdes väldigt mycket och jag tänkte att det blir bättre med blockning.
Jag kastade på för ärmarna, som blir så korta att man knappt kan kalla dem ärmar, och stickade raglanminskningar. Det passar bra på sådan här åtsittande topp. På halskanten stickade jag ett par varv fram och tillbaka så att den blir mera urringad framtill. Jag fick ta fram min Vogue Knitting bok, för att få anvisning på att sticka minskningar från avigsidan, när jag vände. Det skulle jag ha undvikit om jag börjat raglan minskningar på rätt ställe, dvs på framstycket.
När jag bläddrade i Vogue Knitting hittade jag också hur man skall kasta på om man tänker sticka nedåt senare. Mitt sätt tar mycket längre för jag revar upp påkastningsvarvet en maska i taget. Jag provade först och oket var för kort, så jag fick sticka slätstickning några cm till. Skarven syns – för jag stickade ojämt tror jag. Det är synd. Om jag börjat mönstret genast skulle det inte märkas.
Mönstret hittade jag i Vogue Knitting också, vertical drop stitch. Det är enkelt och barnsligt roligt, 2 r 2 a resår, med omslag, och sex varv senare för man den extra maskan från stickan. Rowan mönstret hade någonting liknande men man virade garnet runt stickan och det tyckte jag inte om.
Jag trodde ett tag att det vita garnet skulle räcka, men jag har just provat, och det gör det nog inte. Så nu skall jag sticka halskanten och kanten på ärmarna med lila garn och det blir lila rand längst ned. Jag har trätt maskor på tråd så det blir smidigt att prova.
Det är så roligt att sticka eget mönster. Originellt är det inte. Det finns likadana toppar i affärerna och jag har också sett stickmönster i samma stil. Jag var på dåligt stickhumör tidigare men nu går det bra.
Kudden sydde jag idag. Garnet och mönstret köpte jag på semester resa i Norge i 1973. Korsstygnsbiten sydde jag genast, och sedan dess har den legat i handarbetskistan, alltså i 35 år. Laura Ashley tyget till baksidan köpte jag på loppis, och det blev enkel omlott öppning. Färgerna passar bäst på sängen i gästrummet – 70 tals kudde på 70 tals lapptäcke.
Garnet är Rowan All Seasons Cotton, 60% bomull och 40% akryl. Jag fick fyra nystan i gräddvitt gratis med Rowan prenumerationen och jag köpte två i ljuslila på loppis för något år sedan så jag har sammanlagt 300 gr. Jag använder 4,5 mm stickor och stickar löst för det går bättre än att sticka normalt med större stickor. Det har blivit litet ojämt.
Mönstret hittade jag på själv. Jag tänkte att om jag kastar på ok och stickar uppåt kan jag prova genast om det passar, och fortsätta prova hela tiden. Om det blir fel finns det mindre att reva upp. När toppen passar upptill är det lätt att sticka resten nedåt. Så jag stickade provlapp och räknade ut maskantalet. För mig blir det aldrig detsamma på plagget som på provlappen, men det togs med i räkningen. Jag kastade på (med annat garn för det blir upprevat när jag stickar nedåt) med rundstickor och provade efter 5 cm. Det var alldeles för stort, så jag revade upp och kastade på 20 m mindre. Toppen skall vara åtsittande men nu blev den i snävaste laget. Jag fortsatte i alla fall för det var så löst att det töjdes väldigt mycket och jag tänkte att det blir bättre med blockning.
Jag kastade på för ärmarna, som blir så korta att man knappt kan kalla dem ärmar, och stickade raglanminskningar. Det passar bra på sådan här åtsittande topp. På halskanten stickade jag ett par varv fram och tillbaka så att den blir mera urringad framtill. Jag fick ta fram min Vogue Knitting bok, för att få anvisning på att sticka minskningar från avigsidan, när jag vände. Det skulle jag ha undvikit om jag börjat raglan minskningar på rätt ställe, dvs på framstycket.
När jag bläddrade i Vogue Knitting hittade jag också hur man skall kasta på om man tänker sticka nedåt senare. Mitt sätt tar mycket längre för jag revar upp påkastningsvarvet en maska i taget. Jag provade först och oket var för kort, så jag fick sticka slätstickning några cm till. Skarven syns – för jag stickade ojämt tror jag. Det är synd. Om jag börjat mönstret genast skulle det inte märkas.
Mönstret hittade jag i Vogue Knitting också, vertical drop stitch. Det är enkelt och barnsligt roligt, 2 r 2 a resår, med omslag, och sex varv senare för man den extra maskan från stickan. Rowan mönstret hade någonting liknande men man virade garnet runt stickan och det tyckte jag inte om.
Jag trodde ett tag att det vita garnet skulle räcka, men jag har just provat, och det gör det nog inte. Så nu skall jag sticka halskanten och kanten på ärmarna med lila garn och det blir lila rand längst ned. Jag har trätt maskor på tråd så det blir smidigt att prova.
Det är så roligt att sticka eget mönster. Originellt är det inte. Det finns likadana toppar i affärerna och jag har också sett stickmönster i samma stil. Jag var på dåligt stickhumör tidigare men nu går det bra.
Kudden sydde jag idag. Garnet och mönstret köpte jag på semester resa i Norge i 1973. Korsstygnsbiten sydde jag genast, och sedan dess har den legat i handarbetskistan, alltså i 35 år. Laura Ashley tyget till baksidan köpte jag på loppis, och det blev enkel omlott öppning. Färgerna passar bäst på sängen i gästrummet – 70 tals kudde på 70 tals lapptäcke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar