Det var meningen att filten #116 skulle bli grön, men när jag letade fram garnet var de flesta gröna garnen endera för ljusa eller för mörka eller för granna. Så den blev blå brun grå istället med litet grönt som knappast syns. Till min överraskning tycker jag faktiskt om de här färgerna tillsammans.
Jag revade upp den här babyfilten. Den var 70 cm lång och 50 cm bred och alldeles oanvänd. Jag har sett mönstret i Debbie Bliss boken Baby knits for beginners, och det är verkligen enkelt, små lappar i rätstickning. Arbetsamt att sy ihop så många lappar, och det tog en stund förrän jag kom underfund med hur de hade sytts ihop – utan något system alls. De var väl ihopsydda annars, förutan hörnen. Garnet var säkert detsamma som i mönstret, Debbie Bliss Cashmerino Aran, 55% ull, 33% mikrofiber och 12% kashmir, och det blev fint och slätt efter tvätten. Härliga färger för småbarn fast inte precis de samma som i mönstret.
Långkoftan som jag revade upp var 100% alpacka från Peruvian Connection men Made in Bolivia. Den var säkert stickad för hand, och trådarna riktigt ordentligt fästade. Den var svårare att reva upp än jag trodde förrän jag började. Garnet blev lätt ihop trasslat och om man drog blev det knutar som det var så svårt att få upp att jag klippte. Garnet är tunnt och fint i härliga färger. De korta trådarna passar bra i filtarna. Jag tycker så mycket om reva upp sådana här stickningar med många färger. Kaffe Fassett har designat för Peruvian Connection, så det här kanske är hans mönster, eller inte. (Det finns jättefin bild på alpacka djur på sidan 307 i mars numret av engelska Vogue. Jag var intresserad för jag har länge undrat hur de ser ut – som mindre llama djur. Nu slår det mig att det stod inte att de var alpacka, men jag antog att de var.)
Filten #115 blev inte så oäven heller, nu när den är färdigstickad. Det granna gröna bomullsgarnet lyser upp den och ser fint ut bland det blå och vita.
Saxen i handsytt och handbroderat fodral hittade jag på loppis med fingerborg och flera synålar. De tycks ha blivit flitigt använda. Saxen är riktigt vass, mycket bättre än min gamla sax.
Ingendera av de nya loppisgarnen är intressanta. Det äldsta är det blågröna Sirdar crepe ullgarnet i nystan på 1 uns eller 28.35 gr. Det är moth resistant – varför får man inte sådana garn nuförtiden? För giftigt? Jag hittade 25 nystan, så det räcker till många filtar. Så har jag flera koner med tunnt garn som jag vill ta slut på.
Jag revade upp den här babyfilten. Den var 70 cm lång och 50 cm bred och alldeles oanvänd. Jag har sett mönstret i Debbie Bliss boken Baby knits for beginners, och det är verkligen enkelt, små lappar i rätstickning. Arbetsamt att sy ihop så många lappar, och det tog en stund förrän jag kom underfund med hur de hade sytts ihop – utan något system alls. De var väl ihopsydda annars, förutan hörnen. Garnet var säkert detsamma som i mönstret, Debbie Bliss Cashmerino Aran, 55% ull, 33% mikrofiber och 12% kashmir, och det blev fint och slätt efter tvätten. Härliga färger för småbarn fast inte precis de samma som i mönstret.
Långkoftan som jag revade upp var 100% alpacka från Peruvian Connection men Made in Bolivia. Den var säkert stickad för hand, och trådarna riktigt ordentligt fästade. Den var svårare att reva upp än jag trodde förrän jag började. Garnet blev lätt ihop trasslat och om man drog blev det knutar som det var så svårt att få upp att jag klippte. Garnet är tunnt och fint i härliga färger. De korta trådarna passar bra i filtarna. Jag tycker så mycket om reva upp sådana här stickningar med många färger. Kaffe Fassett har designat för Peruvian Connection, så det här kanske är hans mönster, eller inte. (Det finns jättefin bild på alpacka djur på sidan 307 i mars numret av engelska Vogue. Jag var intresserad för jag har länge undrat hur de ser ut – som mindre llama djur. Nu slår det mig att det stod inte att de var alpacka, men jag antog att de var.)
Filten #115 blev inte så oäven heller, nu när den är färdigstickad. Det granna gröna bomullsgarnet lyser upp den och ser fint ut bland det blå och vita.
Saxen i handsytt och handbroderat fodral hittade jag på loppis med fingerborg och flera synålar. De tycks ha blivit flitigt använda. Saxen är riktigt vass, mycket bättre än min gamla sax. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar