Jag stickar vidare

Filten #129 blev färdig stickad för någon vecka sedan. Den blev fin. Nu virkar jag kanten på den, och sedan skall jag försöka få trådarna fästade före månadens och årets slut. Det borde gå, för det finns relativt få trådar, jämfört med #128.

Den nya filten #130 blir inte alls så fin. Det turkosa bomullsgarnet från filten #125 låg fortfarande på sinnet, så jag beslöt sätta hit den, fast den blir avvikande. Det lyckades bra med annan färg i filten #129. Här blev inte så dåligt. Jag tycker i alla fall bättre om den än om en helturkos filt, som #125. Det fattas mohair garn, men det finns inget lämpligt i förrådet, åtminstone inget som jag nänns sticka med.

Till den här filten revade jag upp en Kaffe Fassett tröja. Mönstret heter Zigzag från boken Glorious Knitting, fast här används bara fem olika färger. Garnet är handspunnet, härligt mjukt och ojämnt. Tröjan har tydligen krympt i tvätten, men det gick ganska lätt att reva upp den. Sådana här mönster tycker jag om att reva upp.

Västen går det långsamt med, för jag tar upp den så sällan. Båda framstycken är färdiga och ihopsydda vid axlarna. Det blev pölar på båda framstyckena, när jag kastat på maskor till ärmkanten. Det enda sättet att undvika det skulle ha varit att sticka om med ett par flera eller färre maskor. Det tog ju ett flertal varv förrän jag märkte det, och då ville jag inte börja om. Det syns bättre på bilden.

Jag har också plockat upp maskor och stickat halskanten. Först blev det rätstickning, och sedan fem varv slätstickning så den rullar framåt. Jag tycker om den. Det finns mycket garn kvar, så jag funderade länge om jag skulle plocka upp maskor vid nedre kanten och sticka den längre. Till slut beslöt jag att låta den vara den här längden, för så ser mönstret ut, och den fina linjen förstörs om den blir längre. Så det är bara att fortsätta.

Till virkad filt #2 har jag virkat ihop lapparna i alla spalterna på tvären. I dag bredde jag ut dem igen på sängen för att kontrollera att alla lappar har kommit på rätt plats, och det har de. Nu har jag satt bort den, tills filten #129 blivit färdig. Annars ligger #129 bara på samvetet, isynnerhet eftersom det är troligt att filten #130 också blir färdig stickad före jag kan ta fram den igen.

Jag virkar igen

Det är ungefär ett år sedan jag virkade färdigt lapparna till virkad filt #2. Sängen i gästrummet har varit ledig i flera månader, och nu har jag äntligen tagit fram lapparna igen, och radat ut dem. Jag räknade inte ut hur många det skulle bli av varje färg, utan från början tänkte jag att jag hittar på mönster när jag har tillräckligt många.

Det gick ganska bra. Det blir en stor sexkant i mitten med mera oregelbundna band på båda sidorna. Det blev lättare för det fanns några lappar över, och jag är nöjd med det här. Lapparna är så gott som runda, så det var besvärligt att lägga ut dem rätt. Jag tror inte att de får vara i fred på sängen, så jag har radat upp dem i numrerade spaltar, och nu virkar jag ihop dem, en spalt i gången. Jag fäster trådarna när jag virkat ihop alla spalter.

En spalt ryms fint i den här väskan som jag köpte på loppis. Den är fodrad med plasttyg och har hål i locket. Wool ball holder står det på lappen.

Det här går bättre än med virkad filt #1, för jag tycker bättre om det här garnet så det är roligare att hantera det. Jag tycker så väldigt mycket om lapparna. Garnet som jag virkar ihop med kommer från den här tröjan, köpt från loppis för ändamålet. Det kommer i alla fall att ta väldigt länge att få den färdig. Jag vågar inte ens försöka räkna ut hur länge det blir.

PS

Som PS till gårdagens inlägg ville jag säga att här om veckan såg jag på en video i Mason- Dixon bloggen där Kay and Ann blev intervjuade. Ann sade att hon är inte alls besvärad av sin stash. Hon känner inget tvång att sticka slut på garnet där, för hon anser att köper garn för att hon samlar på garn (collector), inte för att hon skall sticka med det.

Det tycker jag med. Det finns hundratals möjliga mönster som kan stickas med garnet i förrådet, men när man en gång börjat finns möjligheterna inte längre kvar. Och det är roligt med att samla. Man kan planera vad man vill köpa till, och det är så roligt när man hittar det. Och det är så härligt att äga så många fina garn.

Videon finns inte längre kvar på bloggen. Gamla inlägg tycks försvinna ganska fort. Den här bloggen är en av de få populära som jag läser regelbundet, för jag tycker att den är underhållande. En gång skrev jag komment, och då fick jag trevligt svar av Kay. Annars föredrar jag att läsa bloggar skrivna av vanliga personer.

Bokslut för november

Det gick ganska bra den här månaden. Det enda garnet jag köpte var två nystan sockgarn från loppis – inte riktigt fulla nystanen, för tillsammans vägde de 90 gram. Garnet liknar precis mitt Mexico Limbo garn så jag antar att det är samma; banderoller saknades.

Filten #128 blev färdig. De rödgula färgerna påminner mig om vävnader från barndomen, de är riktiga bondfärger. Det finns alltför många korta trådar i den, och därför alltför många fästningar, för att den skall vara behaglig.

Så garnförrådet går nedåt, men årets slut nalkas, och jag är alltför medveten om att det är ungefär på samma nivå som vid årets början. Har jag verkligen köpt lika mycket garn som jag stickat?