torsdag, juni 18, 2009

Min nya stickning




De senaste veckorna har jag funderat på vad jag skall börja sticka nu. Det finns massor med garn och mönster att välja mellan. Jag ville sticka enkelt, så det skulle bli fort färdigt, och helst enligt mönster. Så fort som Grainy Silk tröjan var färdig letade jag fram bomulls garnet från fjolårets upprevade Di Gilpin topp. Det heter Sirdar Luxury Soft Cotton, lila till färgen, och det finns lite över 400 gr, en del upprevat, så det borde räcka till kort kofta.

Jag var länge i valet och kvalet om det upprevade garnet behövdes tvättas. Smutsigt var det ju inte, och inte särdeles krulligt heller. Till slut beslöt jag tvätta det, och det var ett bra beslut, för det blev alldeles rakt, och det ser inte alls annorlunda ut än det oupprevade garnet. Jag lät det ligga i ljumt vatten med litet tvättmedel i 10 minuter för jag hade läst någonstans att det kan ta upp till 20 minuter förrän bomullsgarn blir riktigt vått.

Mönstret tog jag från Vogue Knitting Spring/Summer 2009, Shiri Mors Multishapes Top, mycket förenklat. Jag skulle gärna sticka alla multishapes – två cirklar i sidorna med små bitar ihopfogade emellan, men det blir för invecklat för den enkla stickning som jag behöver nu, och så blir den alltför lång åt mig. Man plockar upp maskorna och stickar oket i ett uppåt, och det var den biten som jag tycker om. Mitt garn stickas till nästa precis samma sticktäthet som mönstret så det går bra.

Enligt mönstret börjar man med ärmarna, så det gör jag också. Det är första gången jag har gjort det och det känns fel, men det går. Nedtill på ärmarna skall det finnas spetsbård, och den vill jag sticka nedtill på koftan också, så eftersom kroppen på koftan skall stickas nedåt får jag sticka bården på ärmarna nedåt också. Så jag gjorde provisionell påkastning med virknål. Det var petigt att plocka upp maskor från virkad kedja så den här gången virkade jag fast kedjan i en sticka. Det var mindre petigt. Det knepet läste jag om i en fin stickbok.

Så den första ärmen är stickad till ärmhålet och den andra är halvfärdig. Det går så fint att sticka med det här garnet, och det känns skönt. Kanske det var Grainy Silk garnet som det var fel på, för att tröjan tog så länge. Vi kom inte alls överens.

Vogue Knitting är fortfarande min favorit sticktidning. I varje nummer finns det tre fyra mönster som jag vill sticka, och när jag tittar genom gamla nummer hittar jag andra. Fast när jag tänker efter kommer jag på ett enda mönster därifrån som jag stickat färdig. På 80-talet stickade jag en tröja som blev väl använd. Det nya europeiska namnet Designer Knitting är intetsägande tycker jag. Det finns flera stickböcker som heter Designer Knitting, och titeln betyder ingenting alls.

Jag undrade om det fanns tillräckligt garn till koftan, så jag började räkna när jag stickat slut på ett 50 gr nystan. Från mönstret var det lätt att räkna hur många maskor det blir för ärmar och ok, och jag kan räkna ut hur många det blir till kroppen. Sedan räknade jag hur många maskor det var i min stickning – dvs x maskor i y varv. Och garnet räcker bra. Det var synd för jag hade hunnit glädja mig åt att springa i garnbutiker efter mera. Det blir 35 000 – 40 000 maskor, beroende på längden, om jag räknat rätt.


Annat garn har jag köpt. På loppis hittade jag åtta nystan sockgarn, Schoeller & Stahl, 100% ull. Det är första gången jag sett sockgarn där, och jag måste förstås köpa det. Färgerna är glada, men svåranvända, vitt, grått, rött och litet grönt. Det blir knappast till sockor. Jag skulle gärna sticka tröja till mig själv med sådant här garn, men inte i rött.

Inga kommentarer: