lördag, augusti 08, 2009

Alldeles bra





















Sirdar Luxury Soft Cotton kofta

Garn: Sirdar Luxury Soft Cotton bomull 100%, lila, 370g
Stickor: 3.75 mm
Sticktäthet: 21 m och 30 varv på 10 cm
Storlek: Small
Mönster: Shiri Mors Multishapes Top från Vogue Knitting Spring/Summer 2009, mycket förenklad
Stickad 11juni – 26 juli 2009

Koftan blev färdig för två veckor sedan, och jag har gått med den flera gånger. Den passar bra och är så behaglig att gå med.

Det gick fint att sticka kroppen nedåt. Det var omöjligt att få spetsmönstret jämnt fördelat på bägge sidorna av sidokanten och framtill på samma gång, så det blev stickat i ett. På så sätt blev det jämnt framtill, men det ser underligt ut på sidorna. Det framträder inte alls, så det gör väl ingenting.

Jag tyckte att oket var för snävt, så jag stickade om den sista ihoptagningen, och fördelade den på två varv med flera varv emellan. Nu sitter den mycket bättre och det syns inte alls. Jag glömde byta till mindre stickor när jag stickade halskanten, fyra varv rätstickning. Den skulle kanske ha sett bättre ut om jag hade repat upp. Framtill tycker jag inte om halskanten – den är stickad enligt mönstret men den är litet för fyrkanting, och det blev en liten kant upptill. Jag stickade förkortade varv enligt konstens alla regler. Ibland blir det för snävt när jag virar garnet runt föregående varvs maska så nu ansträngde jag mig att göra det löst, så på vänstra sidan blev det för löst. Sådant överser jag.

Framkanten blev inte heller bra. Jag stickade två maskor rätstickning, och det var inte tillräckligt, så kanten rullar inåt. Jag har blockat – dvs sprayat med vatten och låtit den torka under handdukar. Det hjälpte litet, isynnerhet med nedre kanten. Sedan var jag ute i duggregn och kanten rullade inåt igen, så nu borde jag göra det på nytt.

Ärmarna tycker jag om; de är tillräckligt långa och tillräckligt vida. Spetskanten ser lika bra ut upp och ned.

Det fanns mer än tillräckligt garn, så där oroade jag mig i onödan. Jag beslöt att kroppen var tillräckligt lång när det blev slut på det nya – dvs oupprevade – garnet. Koftan kunde ha varit ett par cm kortare; längre skulle inte alls ha passat. Jag förstår inte varför jag trodde att den skulle bli för stor. Den blev om någonting i minsta laget, men så behövs en sådan här modell inte knäppas. Runt ryggen och axlarna passar den.

Det var skönt att sticka med garnet, och behagligt känns det i det färdiga plagget. Det enda felet med det är att det delar sig lätt. Det består av 12 trådar löst ihopspunna, och man måste se efter, vid första maskan på ett nytt varv och vid ihoptagningar, att alla trådarna kommer med på stickan.

Jag tycker väldigt mycket om sådan här ihoptagning, jämnt fördelat över oket, och den vill jag sticka igen. Den passar så mycket bättre än raglanärmar.

Inga kommentarer: