Stor provlapp

Min nya stickning blir stor provlapp, och, om den lyckas, topp till sommaren. Så många mönster nu för tiden använder stora stickor med, i mitt tycke, alltför lös masktäthet, och jag vill prova hur det går att sticka sådant.

Garnet är Rowan All Seasons Cotton, 60% bomull och 40% akryl. Jag fick fyra nystan i gräddvitt gratis med Rowan prenumerationen och jag köpte två i ljuslila på loppis för något år sedan så jag har sammanlagt 300 gr. Jag använder 4,5 mm stickor och stickar löst för det går bättre än att sticka normalt med större stickor. Det har blivit litet ojämt.

Mönstret hittade jag på själv. Jag tänkte att om jag kastar på ok och stickar uppåt kan jag prova genast om det passar, och fortsätta prova hela tiden. Om det blir fel finns det mindre att reva upp. När toppen passar upptill är det lätt att sticka resten nedåt. Så jag stickade provlapp och räknade ut maskantalet. För mig blir det aldrig detsamma på plagget som på provlappen, men det togs med i räkningen. Jag kastade på (med annat garn för det blir upprevat när jag stickar nedåt) med rundstickor och provade efter 5 cm. Det var alldeles för stort, så jag revade upp och kastade på 20 m mindre. Toppen skall vara åtsittande men nu blev den i snävaste laget. Jag fortsatte i alla fall för det var så löst att det töjdes väldigt mycket och jag tänkte att det blir bättre med blockning.

Jag kastade på för ärmarna, som blir så korta att man knappt kan kalla dem ärmar, och stickade raglanminskningar. Det passar bra på sådan här åtsittande topp. På halskanten stickade jag ett par varv fram och tillbaka så att den blir mera urringad framtill. Jag fick ta fram min Vogue Knitting bok, för att få anvisning på att sticka minskningar från avigsidan, när jag vände. Det skulle jag ha undvikit om jag börjat raglan minskningar på rätt ställe, dvs på framstycket.

När jag bläddrade i Vogue Knitting hittade jag också hur man skall kasta på om man tänker sticka nedåt senare. Mitt sätt tar mycket längre för jag revar upp påkastningsvarvet en maska i taget. Jag provade först och oket var för kort, så jag fick sticka slätstickning några cm till. Skarven syns – för jag stickade ojämt tror jag. Det är synd. Om jag börjat mönstret genast skulle det inte märkas.


Mönstret hittade jag i Vogue Knitting också, vertical drop stitch. Det är enkelt och barnsligt roligt, 2 r 2 a resår, med omslag, och sex varv senare för man den extra maskan från stickan. Rowan mönstret hade någonting liknande men man virade garnet runt stickan och det tyckte jag inte om.

Jag trodde ett tag att det vita garnet skulle räcka, men jag har just provat, och det gör det nog inte. Så nu skall jag sticka halskanten och kanten på ärmarna med lila garn och det blir lila rand längst ned. Jag har trätt maskor på tråd så det blir smidigt att prova.

Det är så roligt att sticka eget mönster. Originellt är det inte. Det finns likadana toppar i affärerna och jag har också sett stickmönster i samma stil. Jag var på dåligt stickhumör tidigare men nu går det bra.



Kudden sydde jag idag. Garnet och mönstret köpte jag på semester resa i Norge i 1973. Korsstygnsbiten sydde jag genast, och sedan dess har den legat i handarbetskistan, alltså i 35 år. Laura Ashley tyget till baksidan köpte jag på loppis, och det blev enkel omlott öppning. Färgerna passar bäst på sängen i gästrummet – 70 tals kudde på 70 tals lapptäcke.

Det blev ingenting till

I fjol somras köpte jag Jaeger Siena 4 ply garn till två sommartröjor. Det är tunnt bomullsgarn i vackra färger, och garnaffären hade slutförsäljning med 50% rabatt. Jag ämnade börja sticka efter julen. Den ena tröjan skulle bli enfärgad och den andra fairisle mönstrad, båda från Patricia Roberts mönster.

Början blev försenad för filten C2 tog längre än beräknat. Jag tänkte att jag stickar den enfärgade först. Mönstret, Flora från Patricia Roberts Knitting Book No 9, var spetsmönster, och det var först när jag kastat på provlappen och studerade mönstret som jag insåg att det var i rätstickning. Vanligtvis tycker jag om spetsmönster i rätstickning, men här tyckte jag att det blev för tjockt och jag ville ha tunnare tröja. Kanske det var garnet. Det är mercerised cotton, alltså glansigt. Det liknar Jaeger garnet Pure Cotton som jag stickat med tidigare, och det gick riktigt bra. Kanske mönstret skulle passa bättre med tunnare bomullsgarn, eller med ullgarn. Jag rev upp provlappen, och det var slut på det. Synd, för jag har velat sticka den här tröjan i många år.

Det gick föga bättre med det andra mönstret, Balmoral från Patricia Roberts Second Knitting Book. Jag tyckte om det här fairisle mönstret för på bilden var det stickat i flera mörka färger, bottenfärg plus åtta till. Jag stickade provlappen i bara två färger, för mer behövs inte för masktätheten. När jag kastat på bakstycket och började sticka fairisle blev det svårt. Det är bara två färger per varv, men färgen byts var eller vartannat varv, och det är så svårt att se mönstret att föregående varv inte hjälper alls. Till på köpet är de ljusa färgerna så lika att det inte tycks lönt att ha så många färger. När det tog en halv timme att sticka ett varv fick jag ge mig. Tröjan skulle aldrig bli färdig.

Nu har jag lagt bort garnet. Det är för sent att sticka till sommaren nu. Jag är bättre beredd när jag tar fram det igen om några år. Det var i alla fall roligt att sticka med det, så det går nog, om jag hittar rätt mönster.

Inte tillräckligt

Lapparna till virkad filt #1 blev färdiga för flera månader sedan. Först nu har jag börjat tänka på att virka ihop dem. Jag radade ut dem på sängen i gästrummet (rummet är annars fullt med papplådor med stickgarn), och jag märkte genast att den var för smal. Det blev fel när jag räknade ut hur många lappar det behövs. Det skall vara två rader till. Det gör ingenting, för det finns garn, och så behöver jag inte köpa mera till bussvirkningen. Trots det blev jag besviken för det skulle bli roligt att få bort den.

Filten blev alldeles grann, och de blåröda lapparna passar inte med de andra färgerna. Jag undrar hur den ser ut när den får mörkblå kant.

Lapptäcket på sängen sydde jag på maskin i ca 1985, av tyg från kjolar, långbyxor och gardiner och restbitar. Mönstret heter Jacob’s ladder sytt i block med 30 cms kant. Det hör till att man syr remsa mellan blocken, men jag tyckte att det blev för invecklat, för jag sydde foder på varje block skilt förrän jag sydde ihop dem med zickzack stygn. Det ser slarvigt ut, men det blev stadigt. Det syns helt tydligt att jag inte kan sy rakt med maskin.

Bokslut för februari 2008

Jag trodde länge att februari skulle bli den första månaden då jag inte köpte garn alls, men det blev inte så. Det finns flera undantag till förbudet på att öka på garnförrådet, och ett är Kaffe Fassett stickning. Jag hittade en av hans tröjor, så jättefin, att jag inte tvekade alls. Fint garn i vackra färger. Priset var till och med rimligt. Och med Rowan prenumerationen fick jag garn gåva, 200 gr All Seasons Cotton. Tidningen väntar jag på ännu, men garnet kom fram. Så med en filt färdad gick förrådet nedåt, men inte så mycket som jag hade hoppats.