Ny filt

Det är flera veckor sedan jag började på den nya filten, #133. Den här blir ljus igen, och den ser likadan ut som många andra. Det blir de samma garnen till varje ljus filt, med ett par nya varje gång.

Jag revade upp en tröja köpt från loppis. MAG heter märket, och garnet är 75% silke och 25% kashmir så det är mjukt och skönt. Jag gick med tröjan ett tag, för den passade så fint, men det var färgen som jag inte kom överens med. Gult är inte alls min färg. I filten går det bra.

Filten #132 såg så här ut som färdig. Det är omöjligt att få fina bilder av mörk stickning utan blixt, och med blixt blir det för ljust.

Det här tycker jag om, när färgerna rinner ihop, och man urskiljer dem knappt. Det är mycket svårare att få det att lyckas med ljust garn, främst för att jag inte har tillräckligt att välja mellan. Vitt och svart är de svåraste färgerna att få med. Det går bättre med svart för det finns mera mörkt garn.

På loppis hittade jag en Patricia Roberts tröja till. Det här mönstret heter Scrabble och kommer från boken Patricia Roberts Second Knitting Book, 1983. Jag har tittat på mönstret många gånger, men inte stickat det för det var tydligt att det skulle bli för stort, och det syns det ju att tröjan är. Det finns inga extra maskor, t ex vid sidan, som skulle kunnas ta bort. Litet sned är tröjan också, för den har tvättats och blivid torkad snett. Garnet är Woollybear Fine Cotton, som jag minns bra, i fin mörkbeige färg.

Ny kofta

Jag har länge undrat om jag vågar visa min nya stickning. Nu har jag kommit så långt att jag tror att den blir till någonting.




Mönstret kommer från Debbie Bliss Knitting Magazine Spring/Summer 2009 – Cropped Cardigan. Främst tyckte jag om den stora kragen. Det var sådan jag ville sticka med min Noro Kureyon kofta, fast den blev inte särskilt lyckad där. Få se hur den blir här. Jag köpte de två första numret av tidningen. Vinternumret 2009/10 har jag inte sett; det senaste sommarnumret tyckte jag inte var tillräckligt intressant för att köpa. Från loppis har jag fått flera av hennes broschyrer också. Hon har många fina mönster, men flera är ganska lika varandra, med små variationer.

Garnet är Rowan Pima Cotton som jag köpte så billigt på loppis i fjol höst. Det är behagligt bomullsgarn, men jag blev förvånad hur dyrt det är i garnaffären. Jag tycker inte att det är tillräckligt fint till att betala så mycket för det. Det allra bästa är färgen – mörkbeige eller ljusbrun eller ibland grå. Bran – vetekli – heter den på engelska, något som min mage inte alls tål. Stickfastheten blev ungefär densamma som Debbie Bliss garnet Prima.

På mönstret vilar koftan på axlarna, och det tyckte jag skulle vara både kallt och besvärligt, så jag tänkte att det går väl att fortsätta med raglanminskningar så att kragen blir högre upp. Jag ville också sticka längre ärmar, eftersom jag är frusen om vristerna. Garnet borde väl räcka till, eftersom mönstret tar 9 nystan på 100m och jag har 10 nystan på 130m. Jag började vid oket i alla fall med tillfällig påkastning. Det har jag gjort de senaste fyra – fem stickningar. Någon gång skall jag våga mig på att börja uppifrån och sticka nedåt.









Det gick bra i alla fall. Oket såg litet ut och det kändes litet men det gick på när jag provade. Det första varvet gick dåligt, för då blev det att minska tre maskor vid varje raglanminskning så 1r 1a gick inte jämnt ut. Till slut lät jag det bli och minskade två maskor som vanligt. Det blev 4m extra på bakstycket men det syns nog inte. Min resårstickning är ojämn, men raglanminskningarna såg bra ut. Nu lärde jag mig att sticka ssk, och det blir mycket bättre än k1 s1 psso. När jag stickat slut på två nystan satte jag maskorna på tråd, och jag återvänder senare.

















Det var inte så enkelt att vända på oket och sticka nedåt. Den här gången gick det inte att reva upp den virkade påkastningen. Jag vet inte om jag gjorde fel, eller om det inte går med resårstickning. Jag fick reva upp en maska i taget och det tog länge. Det var svårt att räkna ut hur många maskor det skulle vara också, för det blev minskningar det första resårvarvet. Efter flera försök blev det rätt i alla fall.



Mönstret har dubbla storlekar, och därför blir det att sticka en storlek för stor, eftersom jag behöver minsta storleken. Enligt mönstret skulle det bli 12 cm rörelsevidd. Det tyckte jag var alldeles för mycket, men jag stickade vidare. Efter 5 cm provade jag. Det blev så stort och fladdrigt, så jag revade upp och minskade 20m på första varvet efter oket. Det syns om man tittar efter men det blir det inte många som gör. Jag bytte stickor också, från 3.75mm till 3.5mm, och nu stickar jag mycket tätare. Det är underligt hur 0.25mm gör sådan skillnad, men de här stickorna är annat märke och kanske det inverkar också. Nu blir koftan liten med 2 – 3 cm rörelsevidd, precis som alla andra, så det lyckades inte att sticka stort den här gången heller.