Alldeles bra

Sirdar Luxury Soft Cotton kofta

Garn: Sirdar Luxury Soft Cotton bomull 100%, lila, 370g
Stickor: 3.75 mm
Sticktäthet: 21 m och 30 varv på 10 cm
Storlek: Small
Mönster: Shiri Mors Multishapes Top från Vogue Knitting Spring/Summer 2009, mycket förenklad
Stickad 11juni – 26 juli 2009

Koftan blev färdig för två veckor sedan, och jag har gått med den flera gånger. Den passar bra och är så behaglig att gå med.

Det gick fint att sticka kroppen nedåt. Det var omöjligt att få spetsmönstret jämnt fördelat på bägge sidorna av sidokanten och framtill på samma gång, så det blev stickat i ett. På så sätt blev det jämnt framtill, men det ser underligt ut på sidorna. Det framträder inte alls, så det gör väl ingenting.

Jag tyckte att oket var för snävt, så jag stickade om den sista ihoptagningen, och fördelade den på två varv med flera varv emellan. Nu sitter den mycket bättre och det syns inte alls. Jag glömde byta till mindre stickor när jag stickade halskanten, fyra varv rätstickning. Den skulle kanske ha sett bättre ut om jag hade repat upp. Framtill tycker jag inte om halskanten – den är stickad enligt mönstret men den är litet för fyrkanting, och det blev en liten kant upptill. Jag stickade förkortade varv enligt konstens alla regler. Ibland blir det för snävt när jag virar garnet runt föregående varvs maska så nu ansträngde jag mig att göra det löst, så på vänstra sidan blev det för löst. Sådant överser jag.

Framkanten blev inte heller bra. Jag stickade två maskor rätstickning, och det var inte tillräckligt, så kanten rullar inåt. Jag har blockat – dvs sprayat med vatten och låtit den torka under handdukar. Det hjälpte litet, isynnerhet med nedre kanten. Sedan var jag ute i duggregn och kanten rullade inåt igen, så nu borde jag göra det på nytt.

Ärmarna tycker jag om; de är tillräckligt långa och tillräckligt vida. Spetskanten ser lika bra ut upp och ned.

Det fanns mer än tillräckligt garn, så där oroade jag mig i onödan. Jag beslöt att kroppen var tillräckligt lång när det blev slut på det nya – dvs oupprevade – garnet. Koftan kunde ha varit ett par cm kortare; längre skulle inte alls ha passat. Jag förstår inte varför jag trodde att den skulle bli för stor. Den blev om någonting i minsta laget, men så behövs en sådan här modell inte knäppas. Runt ryggen och axlarna passar den.

Det var skönt att sticka med garnet, och behagligt känns det i det färdiga plagget. Det enda felet med det är att det delar sig lätt. Det består av 12 trådar löst ihopspunna, och man måste se efter, vid första maskan på ett nytt varv och vid ihoptagningar, att alla trådarna kommer med på stickan.

Jag tycker väldigt mycket om sådan här ihoptagning, jämnt fördelat över oket, och den vill jag sticka igen. Den passar så mycket bättre än raglanärmar.

Min nya stickning (ii)

På samma gång kastade jag på till en annan stickning. Det behövs två så att jag inte skall sticka slut på filten #126 förrän jag kan börja på nästa. När jag förbereder garnet till en ny filt går jag genom alla lådorna och tar fram garn i lämplig färg. Färgen bestämmer jag i förväg. Den beror vanligtvis på något plagg som står i tur att bli upprevat eller så är det någon färg som jag inte stickat på länge. När garnet är framletat lägger jag ut det i högar på golvet i vardagsrummet och kastar på den nya filten. Varefter jag stickar lägger jag bort den garnsorten i en skild låda. När jag stickat 5 – 10 cm lägger jag bort sådana garn som inte kom med tillbaka i lådorna, och städar bort lådorna igen. Det är omöjligt att få det här gjort på en enda dag. På två dagar går det, men ibland tar det längre, beroende vad annat jag har på gång.

Nu kommer gäster, just som filten skulle bli färdig. Det är omöjligt att ha golvet fullt med garn och lådor mitt på golvet i gästrummet medan de är här. Mannen är van vid garnhögarna vid det här laget, och jag tycker att det är roligt när han stiger varligt runt dem, utan ett ord. Om jag stickar annat nu förlänger jag stickningen på filten. Utan filt att sticka vet jag inte vad jag skall ta mig till.

Garnet till den nya stickningen, filten C5, kom från loppis. Det heter Sirdar Denim Ultra, tjockt garn, 60% akryl, 25% bomull, 15% ull. Det fanns 450 gram, tre nystan vitt turkos blått och ett och ett halvt vitt lila. Jag borde inte ha köpt det, för det är akryl, för att det är så tjockt, men det var jättebilligt. Enligt banderollen skall man sticka med 10 mm stickor, men den storleken äger jag inte, och jag vill inte köpa nytt till sådan här stickning. Jag stickade provlapp med 12 mm stickor, men jag tyckte det blev för löst. De näst minsta stickorna är 8 mm, så de stickar jag med. Det blir tätare än meningen, men jag tycker om det.

Det skall bli barnfilt. Det är svårt att räkna ut hur bred den skall bli, så att längden blir passlig och allt garn går åt. Nu är den ca 62 cm bred, och den torde bli litet längre, så det är jag nöjd med. Garnet är inte alls obehagligt att sticka med, fast det är förstås för tjockt. Färgerna tycker jag om. Det blev mitt vanliga mönster, tre garn med ett varv per garn i mosstickning. Det passade utmärkt för det finns precis två gånger mera blått garn än lila.

När jag stickar på filten #126 njuter jag av garnet och av färgerna.

Sirdar bomullskoftan har jag kämpat med. Jag stickade fast delarna och började sticka uppåt, och det såg så stort ut. Jag provade och det kändes ännu större. Ett tag var jag beredd att reva upp, men jag kunde inte hitta på vad jag skulle sticka istället med det garnet. Så tog jag mått ännu en gång, och måttet stämde. Det borde passa, så jag fortsatte. Nu när oket är färdigt och jag har börjat sticka nedåt, har jag provat igen. Nu passar det. Så måttet var rätt. Så jag fortsätter sticka, och nu är jag nöjd med den.

Min nya stickning

De senaste veckorna har jag funderat på vad jag skall börja sticka nu. Det finns massor med garn och mönster att välja mellan. Jag ville sticka enkelt, så det skulle bli fort färdigt, och helst enligt mönster. Så fort som Grainy Silk tröjan var färdig letade jag fram bomulls garnet från fjolårets upprevade Di Gilpin topp. Det heter Sirdar Luxury Soft Cotton, lila till färgen, och det finns lite över 400 gr, en del upprevat, så det borde räcka till kort kofta.

Jag var länge i valet och kvalet om det upprevade garnet behövdes tvättas. Smutsigt var det ju inte, och inte särdeles krulligt heller. Till slut beslöt jag tvätta det, och det var ett bra beslut, för det blev alldeles rakt, och det ser inte alls annorlunda ut än det oupprevade garnet. Jag lät det ligga i ljumt vatten med litet tvättmedel i 10 minuter för jag hade läst någonstans att det kan ta upp till 20 minuter förrän bomullsgarn blir riktigt vått.

Mönstret tog jag från Vogue Knitting Spring/Summer 2009, Shiri Mors Multishapes Top, mycket förenklat. Jag skulle gärna sticka alla multishapes – två cirklar i sidorna med små bitar ihopfogade emellan, men det blir för invecklat för den enkla stickning som jag behöver nu, och så blir den alltför lång åt mig. Man plockar upp maskorna och stickar oket i ett uppåt, och det var den biten som jag tycker om. Mitt garn stickas till nästa precis samma sticktäthet som mönstret så det går bra.

Enligt mönstret börjar man med ärmarna, så det gör jag också. Det är första gången jag har gjort det och det känns fel, men det går. Nedtill på ärmarna skall det finnas spetsbård, och den vill jag sticka nedtill på koftan också, så eftersom kroppen på koftan skall stickas nedåt får jag sticka bården på ärmarna nedåt också. Så jag gjorde provisionell påkastning med virknål. Det var petigt att plocka upp maskor från virkad kedja så den här gången virkade jag fast kedjan i en sticka. Det var mindre petigt. Det knepet läste jag om i en fin stickbok.

Så den första ärmen är stickad till ärmhålet och den andra är halvfärdig. Det går så fint att sticka med det här garnet, och det känns skönt. Kanske det var Grainy Silk garnet som det var fel på, för att tröjan tog så länge. Vi kom inte alls överens.

Vogue Knitting är fortfarande min favorit sticktidning. I varje nummer finns det tre fyra mönster som jag vill sticka, och när jag tittar genom gamla nummer hittar jag andra. Fast när jag tänker efter kommer jag på ett enda mönster därifrån som jag stickat färdig. På 80-talet stickade jag en tröja som blev väl använd. Det nya europeiska namnet Designer Knitting är intetsägande tycker jag. Det finns flera stickböcker som heter Designer Knitting, och titeln betyder ingenting alls.

Jag undrade om det fanns tillräckligt garn till koftan, så jag började räkna när jag stickat slut på ett 50 gr nystan. Från mönstret var det lätt att räkna hur många maskor det blir för ärmar och ok, och jag kan räkna ut hur många det blir till kroppen. Sedan räknade jag hur många maskor det var i min stickning – dvs x maskor i y varv. Och garnet räcker bra. Det var synd för jag hade hunnit glädja mig åt att springa i garnbutiker efter mera. Det blir 35 000 – 40 000 maskor, beroende på längden, om jag räknat rätt.

Annat garn har jag köpt. På loppis hittade jag åtta nystan sockgarn, Schoeller & Stahl, 100% ull. Det är första gången jag sett sockgarn där, och jag måste förstås köpa det. Färgerna är glada, men svåranvända, vitt, grått, rött och litet grönt. Det blir knappast till sockor. Jag skulle gärna sticka tröja till mig själv med sådant här garn, men inte i rött.